Det har varit en hel del beauty i fokus för mig de senaste månaderna, åtminstone i teorin. Men strax ska jag omsätta detta intresse i praktiken också!
I början av sommaren var jag inbjuden på Scandinavian Cosmetics presslunch för att få höstens nyheter presenterade.
Alldeles nyss fick jag hem flera av nyheterna för testning. Återkommer med rapport! Bland annat flera fina produkter från mina favoritmärken Filorga, Sensai och Clarins.
I slutet av förra veckan var jag på Hud & Kosmetikmässan i Kista, tillsammans med min kompis Mona. Mona har tjatat på mig flera år om att följa med och jag är så dålig på att ta mig tid att gå på såna här saker, men nu tog jag en för laget och gjorde min plikt som frilansande skönhetsjournalist.
Av en händelse så råkade både jag och Mona ha på oss våra sköna, mönstrade sommarklänningar från Pure Madeleine som du hittar här. Mina stövlar kommer även från samma ställe. Jag hade med mig en kabinväska från Rimowa för att få plats med alla produktprover som vi fick på mässan (ska visa en sammanställning senare!).
Det var riktigt roligt att få ta del av alla nyheter som presenterades på mässan och få träffa en massa trevligt branschfolk och vänner som jag inte sett på några månader!
Jag fick makeup från duktiga Anna på Dermarome, som representerade varumärket By Terry. Detta märke har fantastiska lystergivande produkter, perfekt för mogen hy.
Bland annat så använde hon ovanstående produkter på mig. HÄR hittar du By Terrys utbud! (annonslänk).
Träffade gulliga och alltid lika trevliga Johanna Lind Bagge på mässan. Hon är utbildad hudterapeut och håller i egna event, bland annat tillsammans med makeupartisten Linda Fernström, om du skulle vara sugen att anmäla dig någon gång. Har förstått att dessa event är något alldeles extra!
Babor har många trevliga produkter med fokus på fukt. Jag är ett stort fan av deras ampuller i glasflaskor. Marcel Jehrlander har tagit denna vackra bild som han påstår ”slays” haha…
För övrigt blev min dotter väldigt upprymd då det visade sig att jag var på samma bild som Marcel då han tydligen är en Tiktok-stjärna. Det är det enda som imponerar på mina barn.
Lite varstans på såna här mässor ser man manicker med infrarött LED-ljus som sägs vara bra för hudförnyelsen/cellåterbildning.
Märket Priori har sådana LED-masker för både ansikte och händer som jag är otroligt nyfiken på att få testa! Jag är ju över 50 och väldigt öppen för den där typen av avancerad och mer potent hudvård.
Jag och Mona passade på att göra varsin ansiktsbehandling i Elemis monter. Helt ljuvligt. De slussade ner fuktprodukter i huden med hjälp av ström (tror jag det var). Och så fick man en sheetmask efter det i kombination med massage. Jättehärligt!
En populär grej i år på mässan var allehanda elektriska stolar med impulser som skickar stötar genom kroppen som sägs stimulera bäckenmuskulaturen och liknande. Sägs förebygga inkontinens och stärka den intima tillfredsställelsen… hehehe. Well, den som lever får se. Jag och Mona höll i alla fall på att kissa på oss av skräckblandad förtjusning då vi satte oss i dessa stolar!
Apropå behandlingar så får jag ofta frågan här och på instagram om vilka behandlingar ”jag gjort” eller ”gör”. För huden, alltså. Det ärliga svaret är att jag inte gör några behandlingar i princip ALLS. Inte de senaste åren i alla fall! Jag har dock inget emot detta, tvärtom! Men det är flera anledningar till att jag helt enkelt inte har prioriterat det de senaste tre-fyra åren. Pandemi, hög arbetsbelastning, annat fokus mm. Jag har varit både för lat och snål. Strax innan sommaren gjorde jag dock ett besök hos Irradiakliniken där jag tog bort lite hudflikar och pigmentfläckar med laser, både i pannan (hade fått en stor utväxt där! Ja, jag kollade den först, förstås och den var ofarlig) men även på kroppen. Vill du göra sådant också rekommenderar jag att göra det nu på hösten då man ändå inte ska exponeras för sol på ett tag.
Jag är 52 år och märker såklart att huden har förändrats ganska markant de senaste fem åren. Mycket gällande hudvård och hur man ser ut rent allmänt kan ju dock inte ”botas” med behandlingar då och då, hur kraftfulla de än är. Jag är väldigt förtjust i estetisk hudvård som botox, kemisk peeling och såna grejer. Men dessa saker ger ju ingen permanent effekt och man måste gå och göra om procedurerna relativt ofta (typ var 3:e/var 6:e månad), vilket jag inte gör. Mer invasiva ingrepp som ögonlockslyft mm brukar också ge jättefina resultat och det kan jag absolut överväga. Jag tog själv bort mina påsar under ögonen för 10-11 år sedan, men det är ett ingrepp man behöver göra om efter kanske 12 år… Så det är väl dags igen snart.
Fillers har jag inte gjort på tio år. Jag är lite mer försiktig till att spruta in saker i ansiktet. Det kan bli fel, har jag sett. Att ta bort saker, typ fettsäckar under ögonen eller att göra viss kirurgi (av någon som förstås vet vad den gör, för ett naturligt resultat) – fine. Men att addera främmande föremål/substanser i fejset…? Mjae. Mer skeptisk här. Men kanske är felinformerad? Jag tror kroppen överlag slår bakut då man stoppar in grejer som inte ska vara där. Är dock nyfiken på Profhilo som sägs vara en mer lättflytande filler som mer är tänkt att binda fukt och inte bygga upp volym som traditionella fillers gör. Jag har inte det behovet att bygga upp volym heller, jag har redan höga, framträdande kindben och stora läppar – av mig själv.
Jag tror att nyckeln till en vacker hud är en kombination av tre saker:
1. Livsstil 2. Genetik 3. Den regelbundna hudvårdsrutinen.
Gällande livsstilen gör jag vad jag kan för att leva någorlunda balanserat och hälsosamt. Jag röker inte, dricker alkohol rätt sparsamt (aldrig starksprit – någonsin – men gillar bubbel), äter mkt grönsaker, dricker hyfsat mkt vatten, promenerar dagligen, prioriterar min sömn. Så fort jag stressar mkt märks det på min hud. Nu är en sådan period.
Genetiken då? Ja, min mamma har rätt bra hud för att vara snart 89 år, knappt några rynkor. Däremot har hon problem med torrhet, psoriasis, rosacea mm. Och mkt pigmentförändringar och hudfläckar. Så såg min pappa också ut. Han lever inte längre men hade knappt några rynkor heller i gammal ålder. Jag har väldigt mkt pigmentfläckar och märker att min hud blir flammigare och torrare med åldern. Min hals har blivit rätt deppig och saggig relativt nyligen.
Den regelbundna hudvårdsrutinen tror jag är extremt viktig. Vad du gör varje dag är förstås viktigare än det du gör lite då och då. Här finns utrymme för utveckling i mitt fall. Jag är noga med återfuktning, serum, masker och sådant, men är inte nitisk gällande peeling, syror och nattkrämer, ögonkrämer mm. Herregud. Inte alls. Jag tillbringar rätt mkt tid hemma, utsätter inte huden för avgaser eller skit, och sminkar mig i princip bara en gång i veckan, så min hud får verkligen ”andas”.
Av olika anledningar har jag inte prioriterat mig själv och mitt utseende särskilt mycket senaste åren. Det här med fåfänga har känts lite apart med tanke att mycket viktigare saker har behövt prioriteras i mitt liv. Men i höst tänkte jag ta tag i det projektet igen! För jag ser det som ett renoveringsprojekt, haha. Precis som huset. Naglar, pedikyr, håret (behöver klippas), ansiktsbehandlingar, ögonfransserum (mina fransar var jättefina och långa ett tag, sedan slutade jag med serum och tillväxtcykeln tvärdog typ), tandvård (både besök hos tandhygienist samt blekning står på agendan!) mer fokus på rätt sorts produkter överlag – detta hoppas jag ska ge effekt. Är också sugen på att ta bort synliga ådernät/ytliga blodkärl på benen.
Jag har fortfarande andra, mer viktiga saker, att prioritera i livet, privat och jobbmässigt – men samtidigt märker jag att jag faktiskt mår bättre och känner mig kraftfull om jag samtidigt gillar det jag ser i spegeln och håller mig fräsch och snygg. Så shoot me. Det ena behöver kanske inte utesluta det andra.
Hur resonerar du kring det här med utseende och skönhetsbehandlingar?
Jag är också 52 och ser vad som händer med hy och kropp. Jag har också bra gener, lever relativt hälsosamt men sommaren har inneburit mer bubbel och vinluncher…. Tränar regelbundet och äter 80 % bra mat, mycket hemlagat etc.
Min man och jag fastnade framför Kalla Fakta där man visade misslyckade resultat på olika behandlingar, dock var ju de såna där de lagt sig under kniven så att säga, men jag har en dotter som är 16 och jag vill förmedla till henne att jag är nöjd med min kropp och mitt utseende. MEN. Jag påverkas. Trots att jag är 52 så påverkas jag av sociala medier etc och jag vill också fixa hyn, tänderna, ögonlock mm. Jag är snygg. Jag ser bra ut för min ålder. Jag gillar det jag ser i spegeln (oftast). Hade jag mer pengar skulle jag gärna gå på behandlingar, likt det du beskriver men med fokus på att ta hand om det jag redan har. Jag har heller inga problem med att folk väljer att ta till kniven eller botox etc, absolut inte men jag känner att jag som förälder till en ung dotter vill förmedla att jag duger som jag är. Vi pratar mycket om sociala medier och hur unga tjejer pumpar upp läppar, fillers etc och jag hoppas innerligt att hon kommer att kunna stå emot dessa influenser. Om jag som 52 blir påverkad, hur ska hon då känna?
Vet inte vad jag vill säga med mitt svamlande men kanske att man ska vara nöjd med det man har men att det inte är fel att ge utseendet en skjuts lite då och då… 🙂 Jag håller med dig, om jag känner mig snygg och gillar det jag ser i spegeln så mår jag också bättre.
Gillar dina inlägg och önskar att du kunde skriva oftare, dock förstår jag hur full agenda du har…
Tack Kajsa, för att du tar dig tid att kommentera så klokt och utförligt! Jag håller verkligen med att det måste vara helt omöjligt att stå emot utseendehetsen i sociala medier om man är tonåring. Jag har landat i att det inte funkar så bra med totalförbud här av vare sig sociala medier eller en nyfikenhet kring detta, utan har en otroligt rak och öppen dialog med min dotter (hon är 13). Hon vill göra byggda naglar – jag säger nej till det, men säger ja till gellack (som egentligen bara är ett mer hållbart nagellack) – men jag förklarar också VARFÖR det är en dålig idé med byggda naglar i hennes ålder (dyrt, går sönder då man kör vissa aktiviteter, behöver fyllas på ofta). Hon vill experimentera mycket med smink (hon är även duktig på att måla så det går lite hand i hand). Jag säger nej till att låta henne gå ut med full krigsmakeup men hemma får hon göra som hon vill. Och när hon har smink i skolan har hon faktiskt väldigt lite och är bra på en naturlig look (jag har sett hur flera av de andra tjejerna i samma ålder sminkar sig – det är foundation, lösögonfransar och hela paketet vilket jag tycker är lite omdömeslöst), kanske för att hon får vara kreativ och testa hemma. Hon ser influencers som skaffar skalfasader och då visade jag hur processen ser ut med bilder då man gör detta och hur man slipar ner sina egna tänder till små piggar – efter det slutade hon prata om såna tänder 🙂 Det handlar om att konstant föra en saklig dialog och kommunikation kring detta med utseende – tror jag – och vara öppen inför att de BLIR påverkade.
Kul att du gillar bloggen – jag har faktiskt tagit ett beslut att sparka liv i den och blogga flera gånger i veckan från och med… ja, idag.
Jag är personligen väldigt ”liberal” och kan tänka mig det mesta så länge jag inte behöver sövas för att göra ”insatsen” ifråga, för det känns läskigt och som om man släpper all kontroll…! Men håller med om att det idag är svårt att navigera rätt i det ENORMA utbudet av saker som går att göras och fixas. När min mamma var ung fanns det typ kastanjevatten… Och den typen av behandlingar som gemene man verkar göra idag gjorde typ bara Hollywood kändisar förr. Men det är väl med allt annat antar jag – som tekniken, det GÅR att göra så mkt mer saker idag. Frågan är väl mer om man behöver allt… ? Samtidigt tycker jag inte man ska skämmas för att vilja se så fräsch ut som möjligt! Och en återfuktad och lystrig hy är liksom finare än en solskadad, rynkig och torr hud. Så är det ju. Tycker också det är hemskt med sådana kvinnor som inte har ett estetiskt öga för vad som funkar och inte. Alltså nu tänker jag på sådana som har ett tunt streck till ögonbryn, eller jättefula svarta sniglar till tatuerade bryn (som ofta blir lila) eller som har pinsamt mkt fejkbränna eller som pumpar upp läpparna eller lägger in fillers så att de ser ut som kattkvinnor. VEM i hela fridens tid tror att det är vackert?? Jag tycker du har så sund inställning till det här med yta. Känner igen mig i mkt av de du skriver. Följer dina råd och tips väldigt noggrant då vi verkar ha samma målsättning med utseendet! Även om jag är några år yngre (45) så skulle jag vara sååå nöjd om jag hade din fräschör! Så något rätt gör du ju, hehe. Tack för fin blogg och roligt att du börjat uppdatera ofta, har saknat inläggen. Även om jag följer på insta också så blir det mer personligt här på något sätt. Kram Kicki
Tack för din kommentar, Kicki! Jaaa du, alla har ju olika syn på vad som är snyggt eller inte -se bara hur olika folk inreder sina hem eller hur de klär sig! Man måste väl gå efter sin egen smak tänker jag. Kram tillbaka, tack för du läser!
Det här med skönhet har alltid varit viktigt för mig. Men inte på det sättet som det är idag. Är 32 år idag. När jag var i tonåren älskade jag en lyxig kräm till ansiktet, njöt av att smörja in mig och ta hand om mig själv. Var något innerligt med det, något själsligt.
Men jag tror i grunden bra hälsa kommer inifrån. Motion, bra mat, hälsosamma relationer, sömn och att livet är bra runtomkring. Terapi är bra för att reda ut det man bär på, eller inte ska bära på. Tror alla behöver det någon gång i sitt liv. Tycker nu att skönhetsindustrin eskalerat totalt. Krämer för flera tusen, behandlingar för tusentals kronor, skönhetsoperationer .. tonåringar som gör mer än de som är dubbelt så gamla. Ju äldre vi kvinnor blir desto mindre tycker jag faktiskt att jag behöver på insidan. Att vara tillfreds, tacksam över livet och de livsläxor man varit med om. Som åldrande kvinnor tycker jag det är viktigt att vi också värnar om enkelheten med att ta hand om sig själva. Vi är vackra som vi är och ska inte behöva fixa allt. Att gynna skönhetsindustrin hela tiden ger massor av pengar till industrier som håller felaktiga skönhetsnormer och ideal igång. De tjänar pengar på kvinnors osäkerhet och dåliga självkänsla. Ibland vill man bara säga till yngre tjejer ”Det kommer bli bra, du behöver inte ha det där för att vara älskad”. Tänk så många industrier som hade gått i konkurs och hur samhället hade kapsejsat då kvinnor insett sitt sanna värde och skönhet i sig själva.
En annan viktig sak för mig är andligheten. Oavsett om det är meditation, yoga eller syssla med någon form av kontakt av mitt högre jag. Att hjälpa andra och vara i sin andlighet ger otrolig karisma och en innerlig skönhet som ingen skönhetsbehandling kan ge.
– Men en dyr lyxig kräm (gärna ekologisk) kommer jag alltid vilja unna mig. Det är inte det estetiska i det utan känslan av det själsliga och kontakten med dessa härliga ingredienserna som tränger djupt in i min hud.
Jag håller med om att det finns något nästan spirituellt kring det här med att ge sig själv tid och smörja in kroppen mm. Det är förstås fler delar inblandat i det än enbart ingredienserna i krämen: själva faktumet att man saktar ner, ger sig själv fokus, att man får den taktila beröringen mm. Jag brukar hjälpa min mamma smörja in kroppen och massera henne samtidigt (hon lider av extremtorr hud) och vi får alltid en trevlig stund tillsammans då. Och som jag tror att jag skrev i inlägget så är förstås sättet man sköter sin hud och kropp inifrån det allra viktigaste, en kräm kan liksom aldrig påverka sättet du äter eller rör dig på. Men samtidigt kan vissa krämer skydda från yttre påverkan som vind, stark sol, kyla osv. Så jag tror att en kombination är bra.
Jag är helt emot botox och i stort sett alla fillers i ansiktet. Såg en dokumentär för ett par år sedan om ansiktets mimik och hur man att speglar andras och förstärker sina egna känslor. Och genom spegling lär sig bebisar empati… Är helt säker på alla house wifes of programmen är lyteskomik där alla bråk egentligen handlar om att man inte kan spegla varndras känslor och missförstånd uppstår.
Har man döttrar har men dessutom ett extra stort ansvar (tycker jag), framför allt mår jag dåligt av alla som ohämmat som likear bilder på ätstörda influenser med tillopererade byst och rumpa. Att likea deras matbilder och fixering vid att visa sina måltider bidrar också av den enkla anledningen att man förstår att de aldrig skulle äta det där utan att sedan spy upp det (om de nu ens smakar på allt det där). Förstått att väldigt många influenser tar ADHD medicin eller Ozempic idag som bantningamedel förlåååt för att kontrollera sin dieeeter 😉 men det är banta de gör. Ätstördhet är inte bara anorexia och barn ser och gör som du gör – duger inte mamma som hon är då gör ju inte barnet det heller varken utseendet eller vikten. Jag vill inte nämna några namn men flera av dina kolleger verkar inte förså detta utan likear ätstörda, fixade vänners pro ana och matbilder.
Jag själv är inte perfekt förstås: använder anvancerad hudvård, arbetar med mina pigmentskador, kör Profhilo men annars får mina ögonlock hänga, munnen se sur ut.
Jag tar Ozempic (privat utskrivet) för att slippa förstadiet till diabetes, högt blodtryck och problem med sköldkörteln, jag gick upp 15 kg i klimakteriet och är snart frisk igen från mina besvär – och ja jag är alltså också ätstörd förstås men skäms inte för att jag behöver medicinskt hjälp för att gå ner och sedan behålla ett normalt BMI (BMI26 är min målvikt). Alternativet hade varit en Gastric Bypass. Men jag skulle aldrig öppet berätta om min medicinska hjälp eftersom mina normaviktiga kompisar skulle se det som fusk och dålig karaktär.
Jag håller med om att det är en komplex fråga! Sedan tycker jag förstås att det finns grader i helvetet. Man behöver inte steloperera sig helt som deltagarna i de flesta realityprogrammen du nämner gör, som är helt uppumpade med fillers och botox. Det handlar ju mkt om vilken direktomgivning man befinner sig i också, tror lätt att man blir fartblind då ”alla andra” gör så där extrema ingrepp (och när pengarna finns för att göra dem). Sådant har inte intresserat mig. Jag kan inte ta ansvar för vad mina branschkollegor gör eller inte gör (vet inte vilka du syftar på), jag tar bara ansvar för mina egna handlingar. Och jag följer heller inga (mig veterligen) ätstörda personligheter. Å andra sidan är ju det ibland en dold sjukdom precis som du säger. Just detta med estetik och utseende ÄR en komplex fråga, för jag tycker exempelvis väldigt mkt om mörka, markerade ögonbryn och min dröm sedan barnsben var att se ut som Brooke Shields med så där buskiga och naturligt mörka bryn. Jag hakade exempelvis aldrig på den noppade trenden under 90-talet (tack och lov!) och har alltid alltid färgat och sminkat dem. Inte för att någon ANNAN har velat det, utan för att jag personligen gillar den estetiken. Min man tycker att det inte ser klokt ut (kanske för att han själv har sådana ögonbryn naturligt men inte gillat det) – så det handlar inte om att gör det för att pleasa män eller liknande. Och var någonstans ska man börja dra gränsen för vilka ”ingrepp” som är ”okej”? Är det okej att fixa håret exempelvis? Bleka tänderna? Justera sneda tänder med tandställning? Det är ju också att göra ingrepp på det som naturen ”valt” åt dig. Som sagt – viktigt att man fortsätter diskutera utan att försöka vara dömande och försöka ha en mer öppen förståelse kring varför folk gör olika saker. Men jag håller verkligen med dig om att man gynnar en industri som vill sko sig på folks osäkerhet. Men denna påverkan finns ju gällande exakt ALLT i samhället – det är företag som styr våra levnadsvanor helt och hållet. Maten vi väljer att äta, husen vi tycker är snygga, inredningen som är ”trendig”, bilarna vi köper, resmålen vi föredrar- allt är ju påverkat av det utbud som presenteras i algoritmer mm. Man får ta ansvar för att navigera så gott det går med sin egen inre kompass gällande detta – och precis som du säger lära sina barn att göra detsamma. Beklagar dina hälsoproblem och hoppas du får bukt med dem!
Jag håller helt med dig, man får i stort sett själv välja vad man tycker är ok (som att bleka tänder eller göra ingrepp osv) och jag skulle aldrig skamma någon på sociala medier t ex. Samtidigt genom att säga så – duckar vi ju för problemet? Därför är det viktigt att vi diskuterar detta, ett exempel är bilden på pro ana ryggraden en känd influenser la ut på IG – det var ganska många influenser (även influenser 40+ åldern) som gillade bilden och en del t o m skrev kommentarer som ”wow”, ”Snygging” som sen inte tog bort detta ens när bilden uppmärksammades i media (nu är bilden borttagen). Och jag vidhåller att det är tragiskt att influenser med egna döttrar inte väljer att ”se” sin egen del i problemet för våra döttras skull. Jag är uppväxt med en bantande mamma som var stolt att hon var smal, det har inte påverkat mig positivt om man säger så.